Förfall

Jag blir så förbannad över klimatet som råder i vårt land, jag har lust att skälla ut allt och alla. rada upp varenda högstadiekille på rad och ge en kollektiv örfil och få dem att tala, fattar de inte vad de orsakar!
Därefter skulle jag önska att någon kontrade med vad jag själv gör och hur jag beter mig. Ingen av oss är perfekta men jag önskar en förändring i tänket. En medvetenhet!
JESUS! Grip In! Vi behöver dig så ofantligt mycket!
påverka våra hjärtan, påverka människor såpass att vi spelar en skillnad för varandra. Sätt namn i våra hjärtan att be för och att bry oss om.
Herre, ta hand om Misären, jag ber dig!

Grunden för min tro

1 Kor 3:11- "Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus."

Vad har jag för grund för min tro... För egen del känner jag numera en avslappning i ett beslut jag en gång fattat och ser att det fungerar. men för andra som har det jobbigt eller som tvivlar. vilken historia har präglat mig och vilken grund står jag på...

För mig så är Bibeln inte helt oväsentlig Alla som har lite mer koll än att bara stanna vid; "Kristna är skit och Jesus finns inte", vet att Bibeln innehåller en massa olika böcker och är till stor del en historiebok. jag skulle aldrig börja tvivla och argumentera mot mingdynastin bara för att jag själv inte levde under den tiden och det dessutom tog plats en bit bort. Vi får tyvärr lov att acceptera att man inte kan avfärda en historiebok som "osann" bara sådär.

Vidare är det en viktig del att märka att det är den Levande Guden vi tror på, att saker och ting hänger ihop. Att någonting händer när jag ber. Många icke-troende säger; "ja men om jag skulle få se det här eller det här då skulle jag tro på Gud" men när man sen berättar att det faktiskt har hänt och händer fortfarande även om det inte är jättevanligt så bryr man sig inte ens om att bli nyfiken.

Om en kille stod framför mig och berättar att någonting som inte kan ske med naturliga medel av någon människa, just har skett honom, eller en kompis till honom. Borde man då inte vara åtminstone såpass ödmjuk att man säger "Vad intressant, kanske finns det då någon sanning i det du säger" och inte lämna det där utan ha en lite mer öppen attityd till nästa gång.

Sen är det inte helt oviktigt att se vilket underbart sammanhang man hamnar i bland en god kristen gemenskap. man tar hand om varandra. man bryr sig. man ser de som behöver bli sedda. man dras samman av att be för och med varandra. Det målas ju upp som en familj och det tycker jag ofta stämmer väldigt bra. en tjej som är 6 år yngre kan fortfarande vara en vän men det är inte sällan så att det känns mer som en lillasyster. En kompis har sagt, att han skulle vilja tro på Gud även om han inte fanns för det ger så mycket.

Sen känns det oerhört gott att jag har ett uppdrag, att jag kan transformera min tro i gärningar. Att Gud inte väljer att köra ett solorace utan använder sig av oss människor. Att jag får ge vidare vad jag själv fått ta emot. Annars är ju risken stor att man kännar att det här livet är meningslöst. Tyvärr är väl problemet att vi fortfarande är för dåliga på att dela med oss av den ovannämnda gemenskapen utåt. Om folk känner att de inte kan vara med i en gemenskap så gör man ofta alternativ nummer 2, man driver med dem.

Tacksamhet är en annan viktig bult i sammanhanget. Grabben Jesus valde att dö på ett kors för mig. Han hade inte behövt fortsätta när han märkte att judarna blev förbannade och började kasta sten efter honom. Men han hade Sitt uppdrag och han fullföljde det

Sen får vi inte glömma att det här är inte "as good as it gets", jag lever i hoppet på att en dag så kommer jag stå inför Gud inte som vårt nuvarande distansförhållande utan i fullständig gemenskap med honom, ingen ondska inget lidande, Oh happy days! och kom inte med snacket om att det kommer bli långtråkigt. Har vi kommit så långt att acceptera att himlen a.k.a Paradiset finns, då får vi väl ändå ha såpass mycket tillit till Gud för att tro att han inte kommer göra det långtråkigt. Självklart kan vi inte här förstå hur det kommer bli, men att det kommer bli grymt gött, det tvekar jag inte en sekund på

Till sist har det varit viktigt för mig att kunna separera på de två tankarna:
"Jag tror inte på att (Jesus gick på vattnet)" mot
"Jag förstår inte hur (Jesus gick på vattnet)"

Det är inte kul men det är faktiskt så att Gud, den Gud som vi benämner som allmäktig och allvetande, faktiskt har koll på hur saker hänger ihop och kan göra saker som jag varken förstår eller kan göra själv. Det är inte lätt för vårt egofixerade samhälle att smälta den tanken. Skulle Gud vara större än mig...

Detta mina vänner är de viktigaste delarna till att jag tror som jag kan komma på på rak arm.
det var nyttigt, se och förstå för egen del att det är inte bara en go' bumbibjörnskänsla i magen och en psykisk kärlekscykel inom mig själv vid speciella tillfällen och stora möten.

Min bön är att vi alla ska få ta del av Guds plan för våra liv med glädje, att Evangeliet ( = det Glada budskapet) ska få spränga våra gränser och vara just det; Glatt.
Gud välsigne er alla!

Just another man

En Kristen ledare ska inte i första hand gå före och vara en högt stående förebild för människor att försöka efterlikna. Vi har redan den bäste av ouppnåeliga förebilder i Jesus.

En andlig ledare ska leva ett sårbart öppet liv. Inte se misstag som något som måste döljas utan låta ytan spegla det inre livet och hjälpa människor i deras svaghet med tvivel och bekymmer.

Ledaren ska sträva efter ett helgat liv i Jesu fotspår

Ledaren ska gå mitt ibland sina medmänniskor och lyfta människor från deras synder istället för att förtrycka dem tillbaks i synderna.

Bibelstudiet blev till bönesvar

Jag har känt att det varit väldigt mycket den här veckan och bett om böner för ett bibelstudie jag ska hålla på tonår på fredag. Jag satt uppe i natt o knåpade på det och det kändes verkligen inspirerat. Tack till alla som bett för mig, fortsätt gärna be för att det ska sjunka in med samma andes kraft som skänker skapande inspiration. nu känns det jättegott, slipper oroa mig för jag vet att Herren är med och leder.
Dagens Svar: Ja, jag sov gott inatt

Bön av Ignatius (av Loyola)

"Mottag, Herre, all min frihet, mitt minne, mitt förstånd och all min vilja,allt vad jag äger och har. Du har gett mig det; till dig, Herre, lämnar jag det åter. Allt är ditt – förfoga över det helt enligt din vilja. Ge mig endast nåden att älska dig, det är mig nog."

uttrycker ganska väl min önskan om förhållande till Gud!
Problemet: Hur mycket fri vilja vill Gud att jag ska ha...

Ett glatt budskap?

Höstkvällen håller på att övergå i frisk vinter och jag står på din trapp.
Ingen öppnar. Jag andas ut, och in igen.
Utandningen skapar små kristaller som varar en kort sekund innan de tynar bort ut i mörkret.
Jag hade förväntningar. Jag hade allting planerat.
Det hade ju tagit mig 40 minuter extra bara att finslipa det där sista. Har du nyss gått? Hade du varit hemma om jag struntat i finjusteringen. Är det inte det smorda budskapet som ska vara det centrala, snarare än förpackningen. Men så igen. Rädslan. Rädslan för avspisning.

Vad har jag egentligen att erbjuda; en önskan. En längtan. En skör dröm som ivrigt väntar på att förverkligas.
Budskapet? Det är inte som du tror. Jag önskar att det vore så, det vore så mycket enklare. Kärlek. Visst kan den ställa allt på ända, men i slutändan är den pålitlig, ömsint. En kraft att lita på i sig själv. Kärleken är tålmodig och god, det är människor som strular till det. Labila fraktioner som använder den för att såra varandra.
Men som sagt, det är inte så att det är kärlek jag känner för dig. Inte på det sättet.
Jag vill att vi ska bli ett, men inte i oss själva. Vi har möjligheten, inte att skapa en familj utan att bli del av en. Jag förstår inte varför jag har så svårt att ta upp detta med dig. Det vore själviskt av mig att inte dela med mig av vad jag själv fått ta emot.
Frihet, fri från vad jag försökt vara och fri till att vara den jag egentligen är.
Förlåtelse, förlåten för vad jag gjort och förlåten till gemenskap.
Kärlek, älskad precis som jag är men älskad för mycket för att lämnas i det skicket.

Matrix, Serafer och satan, vad har de gemensamt...

Jag är glad att jag till skillnad från Neo inte behövt "night after night sitting by your computer" för att söka efter en mening med livet. jag har redan funnit den, och jag kan konstatera...

... att jag hade fått JÄTTEröda ögon av min allergi om jag tvingats sitta så länge framför datorn.

Har nu suttit i ett antal timmar och bläddrat igenom wikipedia (har aldrig surfat kring nåt som så naturligt öppnar upp för ett "jag-måste-klicka-på-denna-länken-också-behov") kring Matrix storyn vilket ledde mig in på vad Seraph var (oraklets beskyddare) som länkade mig vidare till serafer i biblisk benärkelse, vilket även förde mig på en tripp till satanistiska bibeln.. o sen tillbaks igen.Men klockan 1 på natten är helt enkelt för sent för att börja utforska denhimmelska hierarkin så som den framställdes på 500-talet... inte minst när all information är på engelska.