Från Runneryd till Bergum

haha, intressant att hitta tillbaks hit =) tror på fullt allvar jag var klokare för 2-3 år sen än vad jag är idag... eller kanske inte, men bättre ordförråd hade jag garanterat! =D

Sitter i min soffa med ett påskägg större än min dator framför mig, till höger ligger min kamera lite nonchalant uppochned i väntan på att få sitt batteri tillbakastoppat igen.
Både ägget och kameran kommer förhoppningsvis användas flitigt i veckan när vi åker på... TEAM!!! TeamEvangelisations Påskläger i Bergum utanför Göteborg.

3 fulla Nässjöbilar tar sitt pick och pack och 14 glada Nässjöbor till denna lilla villaförort till Göteborg. I tro och förväntan på att Gud ska göra härliga saker =)
Frid och kärlek!

En annorlunda dag (och ett härligt meddelande:)

Vilken härlig dag. Ganska olik mina standardtisdagar.
Planerna ändrades redan från början (utelämnar den delen) och när jag sen kom till Central, högstadieskolan jag är på, på tisdagar så råkade jag bli ansvarig för en musiklektion. haha! det var kalaskul. Stor applåd till alla er som inte utnyttjade den stackars "ofrivillige vikariern" och bara flydde fältet. Tänk att jag fick en hel 7:a att sjunga "Bä, Bä Vit lamm", medan jag försökte få igång DVD'n :D Och nästan alla sjöng faktiskt upp inför resten av klassen i grupp när det blir dags för det. Krävs mycket mod för en sån insats.

Under dagens bibelsamtal var vi inte galet många, men det lägger ju bara samtalet på en mer personlig nivå. Vi prata utifrån Apg 9, stället där Paulus möter Jesus (den Uppståndne, Himmelsfärdade, Allsmäktige Jesus Kristus) och omvänds från att förfölja de kristna till att själv bli en och sprida grejen om att Gud blivit människa och dött för vår skull i Kärlek.
Helt fantastiskt egentligen vilken grej vi tror på.
Jag ber dig: Om du är kristen, dissa inte livet med Jesus. Nöj dig inte med att "tro på en Gud". Lita på att han vill något stort med ditt liv.
Och om du inte är kristen, maila gärna och berätta det. De allra flesta jag har mött som inte följer Jesus, lever så för att man inte förstått vad det går ut på. Låt det inte stanna vid; "Jag tror inte på Gud så jag kan inte bli kristen", eller: "jag är redan kristen för jag är döpt".
Du kan få tro att du är kristen hur mycket du vill, du kan gärna få kalla dig det om det gör dig lyckligare, men meningen med livet uppnås lika fullt att inte tro att det finns en Gud utan att leva med Kristus. Här i världen minst lika mycket som i himmelen.

Jag hoppas verkligen du får en underbar kväll.
Guds kärlek till dig!

Helgdagbok

Måndag eftermiddag. klockan är 2 och jag sitter nere på kontoret och snyltar på internet. Något som jag är fri från i hemmet :)
Skulle kika om en samling blev av i jönköping ikväll eller inte. svaret var inte. 2 anmälda, vi brukar iaf vara runt 5... men men, så kan det vara. Det betyder iaf att jag har massa extratid att bara ligga och läsa och ha det gött:)

Det har varit en riktigt bra helg.
Fredagen... innebar den inväntade Julfesten på Pigalle. Ett ekumeniskt arrangemang mellan alla kyrkorna i stan, och i år även kommunen.
Det kändes ganska lyckat. praktiskt flöt allting på och ett och annat skratt hördes under kvällens gång så jag hoppas och tror att folk hade trevligt. Jag tyckte det var göttast under middagen när inget direkt program flöt på. Husbandet spelade och Elin Kindeskog, ungdomsledaren i Allians & Tabbe sjöng bedårande vackert under tiden, kändes riktigt proffsigt.
Jag tyckte det var särskilt gött att tjöta en del med några som man inte brukar träffa lika ofta som en del andra.
I övrigt gällde Änglaspelshistorik (kanske inte helt sanningsenlig...), Tomte-OS, diverse tävlingar, chockladkalenderutdelning (långt ord) i plural, Piff-o-Puff-tillagning och mycket annat :) Sjukt stort tack till de föräldrar och övriga snälla människor som ställde upp med matlagning så att vi kunde få ett bekymmerslöst julbord till gratispris :)

Lördagen... blev sovmorgon och sen Luciafika hemma hos Hanna Nilsson, vän och kollega i det anrika Anneberg-Solberga-Flisby. Galet vad man kan känna sig okreativ om man skulle få för sig att jämföra sig med vissa. :) Sen på kvällen åkte vi hem till Elin, ovan nämnda kollega och vän här i stan, hon fyllde nämligen 21 dagen till ära och vi fick en riktigt skön hängkväll med glögg, äppelpaj and a great amount of happiness :)

Söndagen... var Gudstjänst, Söndagsmiddag hos min "Nässjöfamilj", Glögg och pfefferkuchens med vänner hemma hos syskonen Gunnarsson, innan vi tillsammans åkte vidare till Kungsporten, Huskvarna, där Frida medverkade i ITM's Julkonsert. Har du inte sett den än är det något jag rekommenderar varmt. Härlig kombination av skönsång och humor :)
Vårt gäng i publiken hade tydligen fått cred för att ha lite känsla för publikengagemang lver huvud taget ;)
I övrigt, om du aldrig hört Frida Adolfsson sjunga så säg åt henne att ge ut en skiva inom de närmaste 3 åren så att du får göra det, hon har asskön röst! Bra jobbat Frida.

Som ni mörker vore det dumt att klaga. jag lever livet och trivs while living it :)

Kram på eder alla och en fröjdefull jul!

"Dagstillbakablick"

Sitter här på kvällen och tänker tillbaks på dagen med ett leende på läpparna. Har varit en riktigt bra dag. har hunnit med följande:
- Knytisjulbord hemma hos mig med mina underbara ungdomsledarkollegor runt Jönköping
- Samtal med min granne om livets up's and down's.
- Intensivshopping på ÖB inför morgondagens julfest.
- Konfa, sista lektionen för terminen.
- Småsnack med folk i kyrkan.

Känns som en skön helhet under dagen. Tänk att få leva i en situation där man på en och samma dag för njuta med sina vänner i hemmet, få vara till stöd för någon hur lite det än må vara, utföra praktiska sysslor, ta del av evangeliet via DVD, spåna/drömma/visionera/planera om den närliggande framtiden med ytterligare en vän.

Hur kan man annat än att gå o lägga sig munter :)

Särskilda glädjeämnen under dagen:
- Jag har fått tag i alla mina "gratängtjejer" (de som lagar inför morgondagens julfest), två ringde till och med tillbaks efter de sett missat samtal på hemtelefonen, vilket är ljuvligt :)
- 7 av våra konfirmander har anmält sig till festen :)

Jag slänger med ett random bibelord ;)
"Jag är vinstocken ni är grenarna. Om någon blir kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt. Utan mig kan ni ingenting göra"

ljuva ord, eller hur!
Kram på dig

Julefrid

Tänk vad skönt att mitt i all julstress bara få sitta ner på sin favoritpizzeria och avnjuta en pizza i lugn och ro, medan simpsons rullar i bakgrunden. Bara ignorera alla måsten. Jag tror starkt på att det iaf i mitt liv inte är det fysiskt/praktiskt/effektiva arbetet jag gör som drar mest energi utan tankarna kring det. därför kan det vara så tillfredsställande när schemat rullar på med många praktiska saker så man inte hinner oroa sig för det man ska göra.

vad blev det för pizza undrar ni nog säkert nu...
Pizza: Calzone
Dryck: Zingo
Kostnad: 60kr
Pizzeria: Pinnochio (Nässjö)

Smygstart?

"Förord":
Äh, jag saknar helt enkelt att skriva. inget radikalare än så. Anledningen till att jag slutade sist var att jag inte ville hänga ut mitt andliga liv helt. En del saker behöver man hålla för sig själv för att inte bli en "andlig strippa" (gillar den bilden :P) och urvattna hela sitt liv.

Men så nu är jag väl igång igen för en tid. Lite mer vardag, lite mindre teologi, så får vi se hur länge det står sig den här gången.
-----
Är inne i en slags passiv livskris där jag märker att jag håller på att bli både gammal men också bortskämd... Temat är sömn, som Ungdomsledare har man/jag inte så ofta tidiga morgnar. Jätteskönt eftersom det händer att man inte är i sängs så jättetidigt. men jag har aldrig haft problem med lite sömn tidigare och skämtat med min vän Simon som måste ha sina 8timmar för att inte vara grymt otrevlig och zombieliknande dagen efter.

Nu står jag där själv, visst, det är vinter och jag går alltid in i en trötthetsfas då men ändå. det skrämmer mig att den hurtiga morgonmännsikan Manne har gått och blivit sömnmässigt bortskämd.

"Morgonstund har guld i mun"

Skrivförsök på tåg

Människor som går omkring, halvcirkelformade byggnader med mitsubishifläktar på utsidan, ett halvsunkigt lager i senapsgult och blåleregrått. En man på resa.

Sittandes i ett tåg med fötterna svepta i dubbla sockar, uppkurade på elementet. Varm i övrigt men alltid med kalla fötter. Är det inte så det är? Hjärtat kan gå varmt men när det kommer till kritan, när det är dags för handling står man där, handlingsförlamad... med kalla fötter.

I Publiken? eller på arenan!

Om det finns fler människor med ledarkapacitet eller engagemang än det finns platser i styrelse och verksamheter bör man nog ändå alltid sätta sig ner tillsammans och komma på en lämplig plats. Har vi verkligen råd att förspilla befintlig aktivitet och engagemang.

En vän och aktiv i församlingen berättade att han efter att ha tagit uppehåll från kyrkans alla utskott och råd och "bara" börjat gå på gudstjänsterna, kände sig helt avskuren, han visste ju ingenting om vad som hände i församlingen. Sen insåg han att så är det för de allra allra flesta av församlingens medlemmar konstant.

Min önskan är att så många som möjligt ska börja söka sig till sin församling säga, "det här och det här trivs jag med, hur kan jag hjälpa församlingen?", det skapar en glädje och engagemang som i många fall kan föra en från att vara åskådare till att vara deltagare.

Vision eller verklighet?

Vad tjänar Gruppdiskussioner på församlingsmöte gällande församlingens framtid till? Om man inte mot slutet säger: "och nu då? Hur går vi vidare?"
Är några av förslagen bra och hur tar vi oss från tankar och prat, till verklighet.
Hur tar vi oss från vision till handling?
Jag tror att vi tappar väldigt mycket tid och energi på att inte ha sådana möten två timmar längre och ta förslag och alternativ på allvar. "Intressant, men hur ska vi kunna..." Nu känns det som vi ofta tar in förslag, presenterar tankar sen lyfter vi på hatten och tackar så mycket, och börjar på ruta 1 nästa gång man träffas till samma sak.

missuppatta mig inte, jag älskar att drömma. men jag älskar även att se drömmen föras frammåt. att se engagerade människor jobba hårt för någonting för man tror att det gör en skillnad. Att man är med och sprider Guds rike.

Din plats i pusslet.

Våga ha förväntningar på Gud. Tro attnågot händer när du ber och tro på att Gud har en plan för ditt liv. Sök däför efter dina gåvor och goda egenskaper för att upptäcka vilken väg du ska gå genom livet och på vilket sätt du kan tjäna Gud och vara till välsignelse för de runt omkring dig.

Förfall

Jag blir så förbannad över klimatet som råder i vårt land, jag har lust att skälla ut allt och alla. rada upp varenda högstadiekille på rad och ge en kollektiv örfil och få dem att tala, fattar de inte vad de orsakar!
Därefter skulle jag önska att någon kontrade med vad jag själv gör och hur jag beter mig. Ingen av oss är perfekta men jag önskar en förändring i tänket. En medvetenhet!
JESUS! Grip In! Vi behöver dig så ofantligt mycket!
påverka våra hjärtan, påverka människor såpass att vi spelar en skillnad för varandra. Sätt namn i våra hjärtan att be för och att bry oss om.
Herre, ta hand om Misären, jag ber dig!

Grunden för min tro

1 Kor 3:11- "Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus."

Vad har jag för grund för min tro... För egen del känner jag numera en avslappning i ett beslut jag en gång fattat och ser att det fungerar. men för andra som har det jobbigt eller som tvivlar. vilken historia har präglat mig och vilken grund står jag på...

För mig så är Bibeln inte helt oväsentlig Alla som har lite mer koll än att bara stanna vid; "Kristna är skit och Jesus finns inte", vet att Bibeln innehåller en massa olika böcker och är till stor del en historiebok. jag skulle aldrig börja tvivla och argumentera mot mingdynastin bara för att jag själv inte levde under den tiden och det dessutom tog plats en bit bort. Vi får tyvärr lov att acceptera att man inte kan avfärda en historiebok som "osann" bara sådär.

Vidare är det en viktig del att märka att det är den Levande Guden vi tror på, att saker och ting hänger ihop. Att någonting händer när jag ber. Många icke-troende säger; "ja men om jag skulle få se det här eller det här då skulle jag tro på Gud" men när man sen berättar att det faktiskt har hänt och händer fortfarande även om det inte är jättevanligt så bryr man sig inte ens om att bli nyfiken.

Om en kille stod framför mig och berättar att någonting som inte kan ske med naturliga medel av någon människa, just har skett honom, eller en kompis till honom. Borde man då inte vara åtminstone såpass ödmjuk att man säger "Vad intressant, kanske finns det då någon sanning i det du säger" och inte lämna det där utan ha en lite mer öppen attityd till nästa gång.

Sen är det inte helt oviktigt att se vilket underbart sammanhang man hamnar i bland en god kristen gemenskap. man tar hand om varandra. man bryr sig. man ser de som behöver bli sedda. man dras samman av att be för och med varandra. Det målas ju upp som en familj och det tycker jag ofta stämmer väldigt bra. en tjej som är 6 år yngre kan fortfarande vara en vän men det är inte sällan så att det känns mer som en lillasyster. En kompis har sagt, att han skulle vilja tro på Gud även om han inte fanns för det ger så mycket.

Sen känns det oerhört gott att jag har ett uppdrag, att jag kan transformera min tro i gärningar. Att Gud inte väljer att köra ett solorace utan använder sig av oss människor. Att jag får ge vidare vad jag själv fått ta emot. Annars är ju risken stor att man kännar att det här livet är meningslöst. Tyvärr är väl problemet att vi fortfarande är för dåliga på att dela med oss av den ovannämnda gemenskapen utåt. Om folk känner att de inte kan vara med i en gemenskap så gör man ofta alternativ nummer 2, man driver med dem.

Tacksamhet är en annan viktig bult i sammanhanget. Grabben Jesus valde att dö på ett kors för mig. Han hade inte behövt fortsätta när han märkte att judarna blev förbannade och började kasta sten efter honom. Men han hade Sitt uppdrag och han fullföljde det

Sen får vi inte glömma att det här är inte "as good as it gets", jag lever i hoppet på att en dag så kommer jag stå inför Gud inte som vårt nuvarande distansförhållande utan i fullständig gemenskap med honom, ingen ondska inget lidande, Oh happy days! och kom inte med snacket om att det kommer bli långtråkigt. Har vi kommit så långt att acceptera att himlen a.k.a Paradiset finns, då får vi väl ändå ha såpass mycket tillit till Gud för att tro att han inte kommer göra det långtråkigt. Självklart kan vi inte här förstå hur det kommer bli, men att det kommer bli grymt gött, det tvekar jag inte en sekund på

Till sist har det varit viktigt för mig att kunna separera på de två tankarna:
"Jag tror inte på att (Jesus gick på vattnet)" mot
"Jag förstår inte hur (Jesus gick på vattnet)"

Det är inte kul men det är faktiskt så att Gud, den Gud som vi benämner som allmäktig och allvetande, faktiskt har koll på hur saker hänger ihop och kan göra saker som jag varken förstår eller kan göra själv. Det är inte lätt för vårt egofixerade samhälle att smälta den tanken. Skulle Gud vara större än mig...

Detta mina vänner är de viktigaste delarna till att jag tror som jag kan komma på på rak arm.
det var nyttigt, se och förstå för egen del att det är inte bara en go' bumbibjörnskänsla i magen och en psykisk kärlekscykel inom mig själv vid speciella tillfällen och stora möten.

Min bön är att vi alla ska få ta del av Guds plan för våra liv med glädje, att Evangeliet ( = det Glada budskapet) ska få spränga våra gränser och vara just det; Glatt.
Gud välsigne er alla!

Just another man

En Kristen ledare ska inte i första hand gå före och vara en högt stående förebild för människor att försöka efterlikna. Vi har redan den bäste av ouppnåeliga förebilder i Jesus.

En andlig ledare ska leva ett sårbart öppet liv. Inte se misstag som något som måste döljas utan låta ytan spegla det inre livet och hjälpa människor i deras svaghet med tvivel och bekymmer.

Ledaren ska sträva efter ett helgat liv i Jesu fotspår

Ledaren ska gå mitt ibland sina medmänniskor och lyfta människor från deras synder istället för att förtrycka dem tillbaks i synderna.

Bibelstudiet blev till bönesvar

Jag har känt att det varit väldigt mycket den här veckan och bett om böner för ett bibelstudie jag ska hålla på tonår på fredag. Jag satt uppe i natt o knåpade på det och det kändes verkligen inspirerat. Tack till alla som bett för mig, fortsätt gärna be för att det ska sjunka in med samma andes kraft som skänker skapande inspiration. nu känns det jättegott, slipper oroa mig för jag vet att Herren är med och leder.
Dagens Svar: Ja, jag sov gott inatt

Bön av Ignatius (av Loyola)

"Mottag, Herre, all min frihet, mitt minne, mitt förstånd och all min vilja,allt vad jag äger och har. Du har gett mig det; till dig, Herre, lämnar jag det åter. Allt är ditt – förfoga över det helt enligt din vilja. Ge mig endast nåden att älska dig, det är mig nog."

uttrycker ganska väl min önskan om förhållande till Gud!
Problemet: Hur mycket fri vilja vill Gud att jag ska ha...

Ett glatt budskap?

Höstkvällen håller på att övergå i frisk vinter och jag står på din trapp.
Ingen öppnar. Jag andas ut, och in igen.
Utandningen skapar små kristaller som varar en kort sekund innan de tynar bort ut i mörkret.
Jag hade förväntningar. Jag hade allting planerat.
Det hade ju tagit mig 40 minuter extra bara att finslipa det där sista. Har du nyss gått? Hade du varit hemma om jag struntat i finjusteringen. Är det inte det smorda budskapet som ska vara det centrala, snarare än förpackningen. Men så igen. Rädslan. Rädslan för avspisning.

Vad har jag egentligen att erbjuda; en önskan. En längtan. En skör dröm som ivrigt väntar på att förverkligas.
Budskapet? Det är inte som du tror. Jag önskar att det vore så, det vore så mycket enklare. Kärlek. Visst kan den ställa allt på ända, men i slutändan är den pålitlig, ömsint. En kraft att lita på i sig själv. Kärleken är tålmodig och god, det är människor som strular till det. Labila fraktioner som använder den för att såra varandra.
Men som sagt, det är inte så att det är kärlek jag känner för dig. Inte på det sättet.
Jag vill att vi ska bli ett, men inte i oss själva. Vi har möjligheten, inte att skapa en familj utan att bli del av en. Jag förstår inte varför jag har så svårt att ta upp detta med dig. Det vore själviskt av mig att inte dela med mig av vad jag själv fått ta emot.
Frihet, fri från vad jag försökt vara och fri till att vara den jag egentligen är.
Förlåtelse, förlåten för vad jag gjort och förlåten till gemenskap.
Kärlek, älskad precis som jag är men älskad för mycket för att lämnas i det skicket.

Matrix, Serafer och satan, vad har de gemensamt...

Jag är glad att jag till skillnad från Neo inte behövt "night after night sitting by your computer" för att söka efter en mening med livet. jag har redan funnit den, och jag kan konstatera...

... att jag hade fått JÄTTEröda ögon av min allergi om jag tvingats sitta så länge framför datorn.

Har nu suttit i ett antal timmar och bläddrat igenom wikipedia (har aldrig surfat kring nåt som så naturligt öppnar upp för ett "jag-måste-klicka-på-denna-länken-också-behov") kring Matrix storyn vilket ledde mig in på vad Seraph var (oraklets beskyddare) som länkade mig vidare till serafer i biblisk benärkelse, vilket även förde mig på en tripp till satanistiska bibeln.. o sen tillbaks igen.Men klockan 1 på natten är helt enkelt för sent för att börja utforska denhimmelska hierarkin så som den framställdes på 500-talet... inte minst när all information är på engelska.

Creative Studio

Nässjö Missionskyrka ska ha en ny hemsida, Detta blev resultatet av en fredags knåpande i paint.

Den känns lite färglös nu, funderar på om man kan lägga in nåt fejdat rött mot vänster eller högerkant, alternativt om menyn kan läggas i nån missionskyrkligt vinröd nyans.

(klicka på bilden för att förstora den)

lämna gärna kommentar. Ha det gott!

baah!

När ska vi vakna till liv, när ska vi börja ta vår tro på allvar, varför tror vi att bara de största spillrorna kan få en radikal omvändelse, tror vi att vi lever så heligt ( = avskilt från synd).
Jag är trött på att leva i en slags distanskommunitet som inte tar vårt kall på allvar.

Varför sitter man o finssar o snackar under en bönesamling. Vad har gått fel!
Gud berör oss!!
inte med lägermys, slå oss med fruktan och respekt i din djupaste kärlek.
"Sätt våra hjärtan i brand". Gud påminn oss om varför vi valt att följa dig. För jag tror att många av oss undrar.
Lev i och genom oss, och gör oss uppmärksamma på vad som försiggår inom oss.
Herre, hör min bön

Citat

Vad evangelisation inte är:
Det är inte medlemsvärvning. Naturligtvis rekommenderar vi tillhörighet till den kristna församlingen, men målsättningen med vårt arbete är inte att folk ska bli medlemmar, utan att de ska få ett andligt liv. Paulus nämner aldrig med ett ord att vi ska försöka värva nya medlemmar till församlingen. När människor får det andliga livet blir det en naturlig sak att också tillhöra en församling. Men ärendet gäller inte församlingen utan "det nya livet".
/Torsten Åhman